Sikelerna, latin siculi, grekiska Σικελοί, var ett annat folk som enligt antika författare talade ett till latinet närstående tungomål och som bebodde östra Siciliens inland, samt delar av Syditalien - de skall även ha utvandrat från Syditalien under sen bronsålder. Enligt vissa uppgifter skall de till och med bebott områden norr om Rom innan de blivit nedjagade av umbriska samt sabinska stammar. Enligt en kontroversiell teori så skall det vara sikeliska og ej faliskiska som står närmast latinet, men teorin är kontroversiell av den anledningen att den inte haver så mycket material att bygga på. Tre inskriptioner, en från Adrano, vid Etna, en från Centuripa som ligger sydväst om Adrano samt en från byn Sciri Sottano som ligger 3 mil från Caltagirone, plus några glosor som finnes bevarat på språket och detta är på tok för lite för att trovärdigt kunna utlysa detta språk som mest närstående latinet, inte ens dess italiska eller heller indoeuropeiska tillhörighet anses av vissa vara fastlagd, även om de allra flesta ser språket som klart indoeuropeiskt. Den enda längre inskription som hittats är den nedanstående som inskripterats på en vas som hittats i Centuripa och kallas därför Centuripa vase varandes från 500-talet f.kr.:
nunustentimhmarustainamhemitomestiduromnaneposduromhemitomestivelhomnedemponitantomeredesvinobrtome
~
Citerat från boken Europas tungomål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar