2017-10-22

Kurderna i Röda Kurdistan, Laçîn, Nagorno-Karabakh


Sedan 1500-talet fanns det en kurdisk befolkning i Lachin ock, i det såkallade Röda Kurdistan, idag är de förtryckta og förglömda.

Kurderna som hade sin härkomst i det som idag är områden under kontroll utav den de factosjälvständiga staten Nagorno-Karabakh var exempelvis de indoeuropeisk–indoiransk-iransk-nordvästiransk-kurdisk-nordkurdiskt kurmandjitalandes sheylanlistammen som tidigare bodde i Sheylanli, Lachin / Laçîn, emellan det egentliga Karabakh og Armenien, framtills området togs över utav Nagorno-Karabakh varvid de flydde in i Azärbajdzjan.

De hade anlänt till Laçîn under 1500-talet från Iran för att skydda gränsområdena för det safavidiska riket. Under 1920-talet hade dessa lachinboendes kurder en egen region kallad Röda Kurdistan / Kurdistan Uyezd och befolkades främst utav kurder, tio år senare slopades regionen och de allra flesta kurderna rekategoriserades som azerier istället.

Nu vet man inte hur många de är, azeriska myndigheter säger att kurderna kanske utgöro 12 000 emedans kurderna själva säger att de äro 200 000. Azärbajdzjan har genomfört samma slags politik som sina turkiska bröder gjort, man har totalt förnekat kurderna deras kulturella identitet och helt enkelt menat på att de är azerer, inklusive massiv assimileringsstrategier, azerisketnisk inflyttning, införandet utav azeriskan i skolan, förtryck av alla skriftliga medium, och mycket mer, inklusive den nästintill obligatoriska manipuleringen utav statistiken. Många av kurderna deporterades även bort under 1930-talet.

Under hostiliteterna och den stigmatiserande etnokulturella samhällsklimatet så har de flesta kurderna som fanns i Nagorno-Karabakh eller i Lachin avflytt till områden under kontroll utav Azerbajdzjan.


1992 utropades dock den kurdiska republiken Lachin, Komâra Laçîn Kurdî, men sedan den kurdiska befolkningen avflytt, och Nagorno Karabakh tagit över, så flydde dess president till Italien.






























~

2017-10-08

Kurderna i Armenien / Ermenistan


Kurderna som bor i Armenien talar språket som heter kurmandji, som är tillhörigt den indoeuropeisk-iransk-västiransk-nordvästkurdiska språkfamiljsgrenen. I Armenien är de ungefär 30 000 som uppges tala kurdiska.

Det kan ehuruväl finnas upptill något över dubbelt så många kurder i främst nordvästra Hayastan, eller Ermenistan som de benämner Armenien, än vad det finnes talare av kurdiska. Det finns sparsamma möjligheter för kurder att studera sitt språk i Armenien og tungomålet figurerar osså sparsamt i radio.

Många av kurderna, uppemot 40 000, i Armenien är yazidier, de får här följa sin religion helt fritt, många av dessa har flytt till Armenien under 1800-talet och början av 1900-talet från förföljelser i Turkiet och annorländes. Under Nagorno-Karabakhkonflikten var många icke-yazidiska kurder där tvingade att lämna sina hem.


















~

2017-09-24

Kurilerna, Kurilisk ainu og kurerna


Kurilernas ursprungsbefolkning var varken ryssar eller japaner utan kurer, som talade kurilisk ainu.

Kuriliska öarna / クリル 列島 / Kuriru Rettō, kur betyder ‘människa’ på ainu, hade en kurisk ainutalandes befolkning ända upp till och speciellt de större öarna Paramushiru / 幌筵島 / Парамушир / ‘Bredön’ samt Šumšu / Shumushu / 占守島, / Шумшу og på de sydligaste delarna av Kamtjatka på kap Lopatka.

När japanerna fick härskningen över områdena 1875 så fanns det omkring 100 ainuer i de nordligaste delarna och vad man vet så flyttade de sista individerna till Kamtjatka, men språket torde dött ut under slutet av 1800-talet. Shumushu nåddes eljes av kossacker redan under 1700-talet då det är den första ön man når när man anländer landvägen från Kamtjatka. Ainuerna i regionen assimilerades antagligen in i ryskan, men de ryska handelsmännen förde även med sig aleutiska jägare som blandade sig med kurilainuerna och de kan hava influerat ainuspråket före dess utdagelse.

Källorna för kurilisk ainu är skrala, men man antar att språket bär lika stora skillnader i förhållande till de övriga såsom hokkaidoainu gör i förhållande till sakhalinainu, dessa tu utgör tvenne olika språkkluster.

Ainu var självaste urpsrungsbefolkningen längs hela de Kurilska öarna och det var först under 1600-talet som Japan administrativt lade beslag på öriket, efter andra världskriget övergick öarna till Sovjetunionen och den japanska befolkningen deporterades, idag bor det runt 17 000 invånare på öarna, några enstaka är att karaktärisera som ainu, utan ainumål.























~

Köp min ainubok Ainu menoko eller läs mer om ainu i boken Eurasiens språkfamiljer.


2017-09-10

Sydossetien – kort presentation av folk og språg


Osseterna kristnades genom bysantisk mission under 900-talet, men de antas ha sitt ursprung bland alanerna och skyterna. Det var under 300-talet som de ankom till Kaukasus och omkring år 1000 så bildade de en mäktig stat som varade i cirka 200 jeeran innan nya folk trängde på, vilket ledde till att osseterna fick flytta längre in i Kaukasus, varhän uppdelningen i nord og syd blev ett faktum. Nordossetien ligger idag i Ryssland emedan Sydossetien kämpar för sin frihet från Georgien.

Digor i väst kom under kabardiskt och muslimskt inflytande, Tualläg i den sydligaste delen blev en del utav Georgien, emedans Iron som är den nordligare delen hamnade under rysk och tjerkessisk influens. Under 1700-1800-talen så tog ryssarna makten över området och de ironiska delarna fick 1920-24 ingå i Bergsrepubliken där de tillerkändes ett eget autonomt distrikt, vilket dock omvärderades till republik 1936. Ossetiska figurerade i skolan framtills slutet utav 1960-talet. I Sydossetien fick osseterna ett autonomt distrikt inom Georgiens gränser 1922, men sedan 1965 framtills Sovjetunionens upplösning har ryska varit det enda legitima adminstrativa språket i distriktet.

Efter Sovjetunionens sammanbrott så har många osseter kämpat för ett återförenat Ossetien under en flagg. Georgien har heller ej gjort speciellt mycket för att låta osseterna känna sig välkomna inom den georgiska staten och en av de första sakerna den georgiska staten beslutade var att ta bort det ossetiska självstyret, vilket givetvis skapat irritation. 1989 proklamerade den Sydossetiska folkfronten, Ademon Nykhas, att Sydossetien skulle unifieras med Nordossetien, bl.a. för att undgå den alltmer alarmerande georgiseringen. Borgarkriget som följde tömde landet på befolkning då den georgiska armén brände ner de flesta ossetiska byarna och omkring 100 000 sydosseter flydde hals över huvud till sina comrades i norr, samtidigt som de flesta georgier även de lämnade landet.

Denna flyktingkatastrof in till ryskt territorium skapade ehuru en ny konflikt, då de flesta sydossetier hamnade i ett område i Nordossetien där nordossetiens ingusjiska minoritet bodde, vilket efter flera konfliktsituationer 1992 resulterade i att ghalghajerna fick maka på sig och sydossetierna visade sin solidaritet med nordossetierna genom att ta en mycket aktiv part i handgemänget med ghalghajerna, eller ingusjierna som de då även benämns. Det ironiska är att sydossetierna i sin vilja att undgå en georgisering självmant vill ingå i nordossetiernas land som är den mest russifierade nordkaukasiska regionen av dem alla.

Språket, ossetiska, är tillhörigt den indoeuropeiska stammen med förgreningen iransk-östiransk-nordöstra språkgrupperingen, och talas av runt 164 000 osseter med hemmahörighet i de i Georgien liggande områdena. I Sydossetien är språket väl spritt och detsamma gäller för övrigt även i Nordossetien som ju ligger i Ryssland och där majoriteten utav språkets talare åtfinns.


Språket är uppdelat på flertalet varianter där de mest kända är digoriskan i nordväst och ironiskan, vilket är det språk flertalet osseter talar. Det skriftspråk som används är i huvudsak framkommet ur denna ironiska del och man använder sig av den kyrilliska skriften sedan 1800-talet, även om korta perioder funnits när man nyttjat det latinska, eller i det sydossetiska fallet den georgiska skriften, under 1920-1930-talen respektive slutet av 1930-talet framtills i mitten av 1950-talet.



















~

2017-08-28

Judarna i Armenien


Den armenska judiska historien når ända 2000 år bak i tiden då assyrierna deporterade judar direkt in till Armenien och man erhöll en stor judisk population redan vid första århundradet f.kr.. Den armeniska konungen Tigran den store, från samma tid, lät exempelvis 10 000 judar från Palestina att resettla i Armenien, även perserna deporterade en massa judar mot landet.

Långt senare, under Sovjettiden har även det skett en inflytt då samhället där var mer tolerant mot judar än vad fallet var i Ryssland och eller Ukraina, efter andra europakriget under förra århundrandet ökade antalet judar till varandes 5000, nu äro de nere i 700 då många flytt av ekonomiska skäl, främst till Israël.

Språkligt ock kulturellt sätt så är dagens judar i Armenien främst bestående utav kurdiska judar, talandes judeokurdiska og judeoarameiska, samt senanlända ashkenaziska jiddischtalande judar.


Huruvida språken är virila är dimmohöljt, dogh är det klarlagt att de lär sig hebreiska.















~

2017-07-02

Calle dei Assassini








Calle dei Assassini
dopo

Rio ter a’ dei Assassini

rio ter a’? cosa è contenuto
é la questione principale, centrato





















~


(rio ter a’ means ‘filled-in canal’)

2017-05-20

Eurasiens språkfamiljer - En fordomlig historia






ISBN-13: 978-1544758145
ISBN-10: 1544758146 

ISBN-13: 978-1544758459 
ISBN-10: 1544758456 

ISBN-13: 978-1544758657 
ISBN-10: 1544758650 
















~

2017-03-04

Dünya ateşler içinde


Şarkı söylemek istiyorum

seni seviyorum
seni severken

canım seninle olmak istiyor
seni severken

deniz yok
dünya ateşler içinde

gözünün dokunmasını
zaman zaman o zaman

seni seviyorum
zaman nehir gibi akıyor

sen benim gökyüzümdün, denizim, toprağımdın
ben sensiz yaşayamam

zaman zaman
seni seviyorum












~

2017-02-24

Sumeriskt rättvisecitat


níg.si.sáe ki habaáĝĝáàm
níg.erim2e ki labaraáĝàm

~

jag älskar rättvisa
jag älskar ej det orätta












~

från Šulgihymnen


2017-02-14

Sumerisk profetia



i sumeriska skrifter från tidigsargonisk tid i Ebla så skrev man evighetstalet åtta såsom usam(a), men man uttalade det som usa.












~