Litterär neger

lejd skribent

~

Crêpsen

i Språktidningen, juni 2010, läser jag spörsmålet kring hur crêpe bäst bör skrivas i bestämd form pluralis, de skriver att det ofta står i s-plural i ordböckerna, crêpes, men att det är en olämplig pluralform eftersom den ej går att använda i bestämd form, de meno istället att man bör säga  flera crêper, de crêperna, själv skulle jag säg flera crêpes, de crêpsen, och ser inget olämpligt i detta.

~

Offerbögdogsam

i tänkeboksanteckningen från Stockholm för den 31 december 1482 läser jag:

tha skal han wara offuerbögdog

~

Västerbottniska samt lappska mål

Västerbotten är ej så distinkt ur språklig synvinkel, i jämförelse med sin omgivning, men havandes grava likheter med de norrbottniska språken samt med de nedanliggande ångermanländska målen, men en stor skillnad åtfinnes emellan de västerbottniska kustmålen visavi de lappska nybyggarmålen som då befinns i landskapet Lappland, men i länet Västerbotten.

Gränsen emellan pitemålet i Norrbotten samt skelleftemålet i norra Västerbotten är en skarp språkgräns, men överlag kan sägas att de västerbottniska språken äro klart tillhörandes de norrländska. Skelleftemålen har exempelvis ett fyrkasussystem, bland annat finnes ett nyttjande utav vokativen og dativ. De sörliggandes områdena äro ehuru ett gränsområde mot de ångermanländska målen, hvilke bland annat ses i ordet för ‘båt’, hvilket i norra delarna av Västerbotten har bibehållit det långa a:et bāt, emedan det i sydligare delar istället heter båt.

De sydlappska målen som finns inom Västerbottens län är så att säga nybyggarmål samt följsamt stereotypen ej särledes distinkta, de följer även språkligt de mål som finnes längre ner längs de olika vattendragen, till exempel så kan malåmålet karaktäriseras som ett nordvästbottniskt avläggarspråk, emedans lyckselemålet istället karaktäriseras som sydvästbottniska, vilhelminamålet är en avläggare till åselemålet som har likheter med junselemålet och det är ej så riksspråksfärgat som arjeplogssvenskan og härstammar måhända främst från målområden i västra Ångermanland.

Lappmålen har även större inlån från samiska samt norska og kan også sägas karaktäriseras av simplifierande språkformer, hvilket bland annat haver sin grund i att de äro nybyggarmål som har erfått inflyttningar från flera områden, en sorts pidginutveckling.

~