Visar inlägg med etikett Sociolingvistik / Linguistìq dë socië. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sociolingvistik / Linguistìq dë socië. Visa alla inlägg

2016-01-24

Endlösung



Under 1950-talet försökte man missionera den ‘svenska’ synen på leverne ock kultur till zigenarna, man ville inte bara hjälpa dem ur misären og in i bostäder, utan man ville även lära dem bort ifrån sitt språk samt sin kultur och in i det svenska samhället med det svenska språket - så att zigenar- och tattarproblemet löstes en gång för alla, en kulturell Endlösung.












~


2014-08-31

Svenskar og bulgarer


För svenskarna räcker det med att tala modersmålet och engelska. Ingen annanstans i Europa, med undantag för i Bulgarien, är intresset för att lära sig ett andra främmande språk så lågt



svenska anglofiler
germanskförd simplism

inskränkt rektofili


















~


Leif Svensson / TT, “Svenskarna nöjda med två språk”, i Sydsvenskan 22 feb 2006 s. A13

2014-01-15

Ordkomparativ metodik givandes sociolingvistisk konklusion


Det protoindoeuropeiska ursamhället var antagligen ett utvecklat klansamhälle. Enligt vissa romantiker så var ledarna valda, men denna teori behöver man inte ägna så mycket tid åt, speciellt då endast föga bevis överhuvudtaget kan framvaskas i den riktningen, varav vi skall titta in på dessa kort nedan. Samhällets basala utformning anser man sig överlag ha kunnat utse från det rekonstruerade protoindoeuropeiska språk som fortgående framarbetas, plus naturligtvis genom komparativa studier utav de post-protoindoeuropeiska samhällena som kommit fram i historien - här skall bara en mycket kort inblick givas för att ge viss kontextuell åminnelse. Det oftliga nämnda hettitiska eller anatoliska folken var de tidigast framkomna indoeuropeiska samhällena, som vi senare även skall se.
  För att kunna utröna hvilken kultur det protoindoeuropeiska folket hade så har man försökt återskapa språket för att därigenom kunna se hvilken ekonomi, kultur, religion de hade samt i hvilken miljö de bodde, för att därigenom kunna se var de bodde eller åtminstone kunna utesluta områden som inte representeras av språkbruket. Till detta läggs naturligtvis komparativa studier av verkliga kulturer som talat de olika indoeuropeiska språken. Man har kommit fram till ganska intressanta resultat och teorier, som exempelvis om samhällsorganisationen som vi senare skall se. Exakt hur man rekonstruerar ord skall inte gås in på då det är av mer teknisk karaktär, men det absolut vanligaste sättet att rekonstruera ett ord äro att man komparerar avkomman av urordet utifrån ljudförändringslagarna. Hur dessa går till får läsas om i annan och fördjupad litteratur. Här nedan endast ett något sammansatt axplock.


















~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.