Den mänskliga hjärnan, såsom många andra arters
hjärnor, uppvisar i vissa hänseenden en lateralisering emellan olika
hjärnhalvor. Detta är inte ett unikt mänskligt fenomen men har antagligen
överdrivits i dess varande i den tidigare forskningen då en hel del fenomen är
överlapandes. Ävenså så är det en märkbar uppdelning, synlig exempelvis i
uppdelningen i dem som äro klart vänster- og högerhänta.
Ungefär 90 % av mänskligheten har sina dominanta
språkcentra i vänstra hjärnhalvan och ungefäreligen samma andel är högerhänta,
det visar sig att samstämmigheten för vänster hjärnhalva och högerhänthet har
en korrelation hos hela 95 % utav alla högerhänta samtidigt som upptill 70 % av
alla vänsterhänta likväl haver språkcentrat i vänster hjärnhalva. Hos de flesta
är det således den västra hjärnhalvan som sköter snacket emedans den högra
verkar ta hand om sådant som är ordlöst såsom ansiktsigenkänning, känslomässiga
uttryck samt spatiala förmågor, både människor, gorillor såsom schimpanser har
en markant tendens till att bära småbarn på vänster arm.
Men det går ej att framföra några som helst
konklusiva teser kring detta förhållande då det finns ju människor som är
vänsterhänta eller bådhänta, likväl som det finnes människor som har sina
lingvistiska center i höger hjärnhalva. Vissa har ehuru menat att
vänsterhänthet är abnormalt, varandes ett resultat utav tidig beskadning utav
hjärnan, de flesta ser detta som osannolikt men det är en tes som är svårmotbevisad,
särledes då tidiga hjärnskador uppvisar en högre grad utav vänster- eller
mixade hänta personer, exempelvis synbart hos mentalt handikappade personer.
Beskadningen behöver i alla fall inte ha varit kraftig eller så har hjärnan
kunnat reparera de tidiga skadorna självt, varhän spåren utav detta skulle
kunna vara vänsterhänthet.
Naturligt så finnes vänsterhänthet hos minst hälften
utav de närmast besläktade primatarterna, vissa enskilda individer utav stam
schimpanser, gorillor eller andra apor äro kraftigt vänsterhänta emedans lika
många är kraftigt högerhänta, likväl förekommer vänsterhäntlighet så vitt vi
vetom i alla mänskliga samhällen. Inte sällan haver det även varit kulturellt
stigmatiserande i olika former.
Vad avser just primater så finnes det ehuru ingen
dylik uppenbar specialisering vad gäller handpreferens för skapning eller
nyttjning utav redskap men hos många primater finnes ack en differens i
handnyttjning vid lokomotionering eller stödjande, mer markanta
hjärnhalveuppdelningar står även att finnas hos exempelvis många fågelarter
havandes exempelvis fågelkvittret hänfört till den västra hjärnhalvan, emedans
gnagare kan hava högerhalvan för rumslig processering.
Vänsterhänta har mer vänsterhänta avkomlingar än vad
högerhänta har, detta bara i biologiska men ej i adoptionella familjer, men
ökningen är marginell och om båda föräldrarna är vänsterhänta så är det
ungefäreligen hälften av barnen som blir vänsterhänta likväl. Hade det funnits
en recessiv gen för vänsterhänthet så hade tu vänsterhänta föräldrar till
hundra procent givit vänsterhänthet, nu tror man istället att det finnes en gen
som ökar probabiliteten för högerhänthet, men en recessiv allel som håller sig
neutral emellan de två sidorna.
Varför det inte finns en gen som konklusivt bestämmer
högerhäntlighet i hela populationen förklaras med att en sådan gen antagligen
handikappar höger hjärnhalva då det har visat sig att människor som är starkt
högerhänta likväl brister i flera andra förmågor, varhän det verkar som om det finns
fördelar med att vara svagt högerhänt, emotsatt starkt högerhänta.
~
Taggar: anatomi, hjärna, språkförmåga, hjärnhalvor, lingvistik, neurolingvistik, vänsterhänthet, int
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar