Lateralt vänsterhänt

Den mänskliga hjärnan, såsom många andra arters hjärnor, uppvisar i vissa hänseenden en lateralisering emellan olika hjärnhalvor. Detta är inte ett unikt mänskligt fenomen men har antagligen överdrivits i dess varande i den tidigare forskningen då en hel del fenomen är överlapandes. Ävenså så är det en märkbar uppdelning, synlig exempelvis i uppdelningen i dem som äro klart vänster- og högerhänta.

Ungefär 90 % av mänskligheten har sina dominanta språkcentra i vänstra hjärnhalvan och ungefäreligen samma andel är högerhänta, det visar sig att samstämmigheten för vänster hjärnhalva och högerhänthet har en korrelation hos hela 95 % utav alla högerhänta samtidigt som upptill 70 % av alla vänsterhänta likväl haver språkcentrat i vänster hjärnhalva. Hos de flesta är det således den västra hjärnhalvan som sköter snacket emedans den högra verkar ta hand om sådant som är ordlöst såsom ansiktsigenkänning, känslomässiga uttryck samt spatiala förmågor, både människor, gorillor såsom schimpanser har en markant tendens till att bära småbarn på vänster arm.

Men det går ej att framföra några som helst konklusiva teser kring detta förhållande då det finns ju människor som är vänsterhänta eller bådhänta, likväl som det finnes människor som har sina lingvistiska center i höger hjärnhalva. Vissa har ehuru menat att vänsterhänthet är abnormalt, varandes ett resultat utav tidig beskadning utav hjärnan, de flesta ser detta som osannolikt men det är en tes som är svårmotbevisad, särledes då tidiga hjärnskador uppvisar en högre grad utav vänster- eller mixade hänta personer, exempelvis synbart hos mentalt handikappade personer. Beskadningen behöver i alla fall inte ha varit kraftig eller så har hjärnan kunnat reparera de tidiga skadorna självt, varhän spåren utav detta skulle kunna vara vänsterhänthet.

Naturligt så finnes vänsterhänthet hos minst hälften utav de närmast besläktade primatarterna, vissa enskilda individer utav stam schimpanser, gorillor eller andra apor äro kraftigt vänsterhänta emedans lika många är kraftigt högerhänta, likväl förekommer vänsterhäntlighet så vitt vi vetom i alla mänskliga samhällen. Inte sällan haver det även varit kulturellt stigmatiserande i olika former.

Vad avser just primater så finnes det ehuru ingen dylik uppenbar specialisering vad gäller handpreferens för skapning eller nyttjning utav redskap men hos många primater finnes ack en differens i handnyttjning vid lokomotionering eller stödjande, mer markanta hjärnhalveuppdelningar står även att finnas hos exempelvis många fågelarter havandes exempelvis fågelkvittret hänfört till den västra hjärnhalvan, emedans gnagare kan hava högerhalvan för rumslig processering.

Vänsterhänta har mer vänsterhänta avkomlingar än vad högerhänta har, detta bara i biologiska men ej i adoptionella familjer, men ökningen är marginell och om båda föräldrarna är vänsterhänta så är det ungefäreligen hälften av barnen som blir vänsterhänta likväl. Hade det funnits en recessiv gen för vänsterhänthet så hade tu vänsterhänta föräldrar till hundra procent givit vänsterhänthet, nu tror man istället att det finnes en gen som ökar probabiliteten för högerhänthet, men en recessiv allel som håller sig neutral emellan de två sidorna.

Varför det inte finns en gen som konklusivt bestämmer högerhäntlighet i hela populationen förklaras med att en sådan gen antagligen handikappar höger hjärnhalva då det har visat sig att människor som är starkt högerhänta likväl brister i flera andra förmågor, varhän det verkar som om det finns fördelar med att vara svagt högerhänt, emotsatt starkt högerhänta.

~

Taggar: anatomi, hjärna, språkförmåga, hjärnhalvor, lingvistik, neurolingvistik, vänsterhänthet, int

DN, SvD