Stamträdssystematiken i historisk lingvistik

Stamträdstänkandet kom i publicering 1671 då dalmasen Georg Stiernhielm framförde sin syn på de germanska språkens trädsliga uppdelning, i grenarna Svevica, Mechlenburgica og Brabantica, samtidigt som han gjorde intressanta kommentarer om språks utveckling. Stiernhielm menade vidare att svenskan var ett skytiskt språk därhän skytiskan dessutom var en arkaisk gren utvecklad från hebreiskan.

~

Ovan är ett citat från boken Europas tungomål.

Tags: Europas tungomål, stamträd, språk, historisk komparation, vetenskapshistoria, komparativ lingvistik, lingvistik, germanska, svenska, skytiska

Virilitet

att varje levande språk är lik färgat som skimmret i ett skvalpande hav i skenet av solens strålar, när frihetens virvlande tunga når extasen i dess låto, är den fagraste stämma som finnes

~

Tags: virilism, liv, språk, tunga, mål, frihet

Felstavning

en felstavning är per definition en stavning utav ett menat ord på ett vis som ej var menat från skribentens sida

vad annan anser är irrelevant utifrån stavningens agering

~

Taggar: språk, språkfilosofi, stavning, felstavning, rättstavning

L’pie marange

la fache d’o’jeu

bell cau d’yi l’oueseu

l’rouai d’liet

~

Tags: sercquiais, serkyee, Sark, erotiku, haiku, ostron, solnedgång, sex

SvD

En bok ligger framför mig

ett uppenbarat objekt presenterar sig inom min visuella sfär som ser ut att likna en intern representation jag behar utav något som min lingvokulturella sfär ordsatt som en bok

~

Taggar: filosofi, språkfilosofi, förståelse, perception

Vindöga

studiumet utav språk

är som kulturell arkeologi

var enaste ord är som ett litet fönster

för karaktärerna utav dess bärare

~

Tags: vindöga, fönster, kultur, arkeologi, spår, språk

Myrstacken

myrorna små

ej så få

kommo og gå

någon den stack

Halt!

in i ledet du gå

myrhemmet skall nås

~

Tags: myror, stack, myrstack

Tiden - Framstegstanken

Framstegstänkandet anses ofta kräva en linjär tidsuppfattning.

En linjär tidsuppfattning finns i både judendomen såsom efterföljaren kristendomen. Många menar felaktigt att linjarismen har sin grund just i kristendomen, vilket ju för det första är ett konstigt antagande då den så klart finns i även judendomen. Men det är det vanliga felaktiga antagande eurocentriska tänkare ofta begår, fastän ens kristendomen är en orientalisk religion.

För övrigt så är både framstegs- samt framtidstänkandet klart utläsbart via enkel analys av handlingen i Gilgameshtexten, världens äldsta större litterära text som behandlar påstådda verkliga händelser.

Den nu avlidne sociologen, verksam inom genusvetenskap, Karen Davies menade att den linjära tidsupp­fattningen är någonting som skapats av makten, till skillnad från en äldre form av rundgångstänkande, som då skulle härröra från t.ex. bönderna och deras beroende av årstiderna som går runt och runt i likhet med t.ex. vår icke-digitala klocka. Hon menade också att linjarismen i tidsuppfattningen antagligen skulle kunna knytas till vårt linjära skriftsystem.

Nu är det så att det finns många olika skriftsystem i världen och har så även funnits i historisk tid, historisk tid anses förövrigt börja när skriften uppfanns - allt därinnan anses vara förhistoria, därmed icke sagt förmodern.

För några näraliggande exempel, som alla är besläktade, så kan man åberopa att f.ex. semitisk skrift går från höger till vänster, den grekiska utvecklingen utav den semitiska skriften blev att man från början skrev från höger till vänster och ibland i arkaisk tid använde man sig av metoden boustrophedón eller som oxen plöjer (d.v.s. först det ena sedan det andra hållet) för att sist gå över till vänster-högersystemet som vi även har efter latinets inflytande.

Etruskerna, som tog sitt alfabet från grekerna, använde också de tre olika systemen men övergick till det sist­nämnda genom, antagligen, latinarnas inflytande. Runorna, som antagligen kom från de av etruskerna besläktade folket räterna skrevs vanligtvis också från vänster till höger men i arka­iska skrifter finns också inslag av höger-vänster.

Slutligen så har sanskriten en ganska intressant skriftordning, dels så skriver man vänster-höger som latinets skrift men man skriver också ihop vissa ord som ofta skall läsas uppifrån och ned. Detta hoppiga system sker i ett och samma ord, och kan illustreras såsom med hjälp av linjer där en linje får representera en stavelse och kan se ut så här: ---º--- där man alltså läser först vänster-höger, sedan uppifrån-ned, för att återigen byta till vänster-höger. Dessa uppifrån och ned kan vara varsom helst i ordet och också vara efter varandra, så det kan bli riktigt hoppigt. I medelminoisk tid (ca. 1500 f.kr.) skrevs även en skrift på Kreta med en spiraliserande skrift vilket kan vara intressant ur denna synvinkel.

Som påpekades så skrivs semitiska från höger till vänster vilket givetvis är precis lika linjärt som det här använda systemet fast det är från andra hållet och det har väl ingen betydelse för en linjär tidsuppfattning, även om vissa demagoger kanske skulle använda det som argument för viss antydan om bakåtsträvighet.

Men frågan blir då kring de som använde sig av de diversata systemen, t.ex. greker, etrusker, och som använt olika i olika tider - har de ändrat och sammanblandat olika tidsuppfattningssystem under några futtiga år och även stundom använt sig av olika tidsuppfattningar om man då utgår från skriftsystemet? Och sedan har vi sanskriten och dess devanagari-skrift - vilken tidsuppfattning har de?

Att ha ett tvådelat system som sanskriten torde i så fall vara kanske den bästa lösningen för tiden är sannolikt två­delad och jag tror att detta har stått klart för de flesta civilisationer i historien, att man ser tiden som linjär visar t.ex. redan Gilgamesh, och att tiden går runt vet alla bönder men även t.ex. jägare, och alla människor som lever - om man skall ägna sig åt generalisering lite.

Tiden går dels runt, dygnen går runt i oändlighet även om vissa modifikationer skes på vägen, årstiderna går också runt - båda dessa system går runt, d.v.s. de återkommer, men gör det på lite olika sätt på olika delar av jorden, de levande norr om polcirklen kan ju ha talat om den ljusa årstiden och den mörka, och mellantingen, där tiden inte alltid är densamma som på övrig plats, d.v.s. dygnet kan vara ljust dygnet runt vilket gör att den naturliga dygnsrundgången inte klart gäller under dessa två årstider men däremot så gäller den andra rundgången - d.v.s. årstids­rundgången. Att dygn och årstiders rundgång har sina naturliga förklaringar har vi i senare tider kunnat påvisas med hjälp av jordens rörelser.

Tiden går också framåt i ett linjaristiskt system, eller cirkellinjaristiskt system (men det har mindre betydelse för det är framåt det också), detta visste Gilgamesh och han ville fortsätta gå framåt även om den naturliga livscyklen sade annat.

De fornindiska termerna för öst och väst betyder samtidigt ‘framför’ och ‘bakom’ vilket pekar på en linjarism, nordmännens Hel och hellasernas Hades låg båda i nord, det germanska ordet för ‘nord’ är kognat med umbriskans nertru ‘vänster(hand)’ och till hellasiskans nérteros ‘tillhörande undrevärlden’. I Ultima Thule vi bor.

Buddhismen, bl.a., kan tas i anspråk av vissa för att man menar att man ser livet som en cyklisk företeelse, med dess reinkarnation, men om man vidgar det så är det inte frågan om ett slutet cykliskt system utan mer utav ett linjaristiskt, eller hellre ett cirkellinjaristiskt, då man gör rundgången genom olika liv men meningen med detta är att man skall gå framåt och inte runt, och absolut icke bakåt, för att slutligen hamna där man icke behöver alls gå runt mer, d.v.s. slutmålet som ligger enligt linjärismens lag i ändan på cirkellinjen.

Den protoindoeurope­iska roten *bheu- ‘att vara, existera, växa’ anspelar också på detta linjaristiska system, det växande systemet, och antagligen så har vi genom den suffixerade formen *bhu-tu- erhålligt genom latinet ordet futurus - i den zoroastriska demoninnevärlden fanns en Bušyansta, ‘Framtiden’ d.v.s. ‘Vad som sker sker’. Denna fördärvade det vardagliga framsteget genom att se till att folk sov för länge, märk väl att det var en demoninna, d.v.s. ett bibehållande utav ett cirkellinjariskt sovande i en slumrigt diffus drömvärld, framtills vakning ändå sker. Bušyansta, de linjaristiska arbetsgivarnas omen, en demoninna i var mans dröm.

Nej, tesen om att uppfattningen om tiden illustreras genom skriftsättet, eller att det skulle vara makten som väglett oss att ha en till viss del linjär uppfattning om den, har nog inte så mycket att skaffa med verkligheten, förutom att det är naturens gång, som sker i ett kretslopp.

Men hon, sociologen, var inte helt fel ute då den mäktiga egyptiska guden Thot, son till Ra eller Set, var gudom både för skriften samt för tiden, men man trodde ju att vetenskapen kommit längre än så, han avbildades ock som en babian.

Tiden kanske inte går framåt, tiden kanske inte rullar, det kanske bara är vi som så tror för att allt runtomkring oss rullar o går framåt, vi själva är kvar på samma plats där vi var, där vi föddes, homo sapiens sapiens, fångade i illusionernas värld, inuti oss.

~

Taggar: språk, skrift, alfabet, tiden, skriftsystem, tidsuppfattning, framstegstron, tänkande, linjarism, dygn, rundgång, cirkulärt, cyklism, int

SvD, SvD

Till den kluvna

med kluven tunga

likt ormen slunga

orden från din mun mynna

~

Tags: kluven, tunga, mun, lögn, falskhet

Das schwedische Volkheim

Volkgemeinschaft

Nationalsozialistische

Arbeiterpartei

~

+ Postmodernisme premillénaire

SvD

Tags: Volkheim, Volkgemeinschaft, Nationalsozialism, Arbeiterpartei, Schweden, senryu

Intelligens ~ Intellektualism

alla vertebrater, samt många nonvertebrata, kan sägas vara likställt identiska i fråga om intelligens då intelligens är kraften att i sinnet formera föreningar, människan kan sägas avskilja endast utifrån dennes artspecifika lingvistiska preferens, emedans andra arter avskiljer utifrån sina artspecifika förmågor

genom våran lingvistiska preferens, kunnom vi även nå intellektualism

nota: med lingvistisk menas således par préférence basspråkförmågan, d.v.s. kommunikativt beteende inuti medvetandestrukturerna, d.v.s humant tänkande, ej allena analytokausala föreningspossibiliteter, hvilka alla vertebrater, samt många nonvertebrata, delar.

människan är allena differat, genom dennes unika förutsatser

men inte ens här, är hon helt unik

~

+ Postmodernisme premillénaire, Europas tungomål

Tags: lingvistik, språkförmåga, språk, tankeförmåga, kommunicering, kommunikativ, tänkande, medvetande, intelligens, intellektualism, filosofi, djur, människa
DN, DN, DN, SvD, SvD

Ordtunga

du sa

du ville smaka på mina ord

jag ger dem så gärna

tunga emellanåt

föreningen blir guttural

~

Taggar: erotik, sex, kyss, mun, ord, oralt

Poetica vocalica

eeeeyyyyaaa aaaaaayyyyaaaa

ooooyyyyaaaa ഌaaaൡaaaൡaaa

iiiaaa iaaaiiiaaaa

ojoyuiuiá ojoyuiuiá

~

Taggar: fonologi, fonetik, vokalism, vokaler

日本

和歌

幽玄

物の哀れ

~

Tags: waka, mono no aware, poesi, japanese, nihongo, Nihon

Aft

Jamaican bolt

did yuh see dat bolt

coo pon dat bwoy Usain Bolt

no one cyaan test

~

Tags: jamaican, Usain Bolt, sport, Jamaica
DN

Linguiku

språken berusar

skrivna, talade, sjungna

land og sinne runt

~

Tags: senryu, språk, lingua

SvD

Monolingua

språklig inriktning

monokulturell agenda

germansk idiot

~

Tags: språk, språkinlärning, språkinriktning, enkelspårighet, skola, utbildning

Postpubertal språkinlärning

Som nämndes i inledningsfrasen så är förmågan att tala hos den moderna människan ärftlig, men det är bara förmågan att tala som är ärftlig, ej själva talandet i sig, eller säg, som jag helst ändå med skrift säga. Om vi bortser från människor med vissa handikapp eller sjukdomar som påverkar talförmågan, så kan man säga att hör man icke talande omkring sig så utvecklas heller aldrig den förutstående förmågan till färdighet. Det barn som utsätts för detta börjar i och för sig själv att utlösa ord och ljud i ett försök att tala, men om ej detta uppmuntras och om till exempel barnet får genomleva sina första år i en helt tyst tillvaro eller en tillvaro där ingen talar, så finnes det stora risker att barnets försök hämmas kraftigt och kanske aldrig återupptas igen.

  Det finns dessvärre horribla exempel på detta. En flicka som forskarna döpt till Genie stängdes in redan vid 18-månaders ålder av sin sinnessjuka fader i ett källarrum i familjens hus i ett slumkvarter i Los Angeles. Hon hade ingen kontakt med yttervärlden och ingen talade eller överhuvudtaget gav henne någon mänsklig kontakt förutöver att hon fick mat, ända tills detta upptäcktes 1970 då hon redan hunnit bli 13 ½ år gammal och neurologiskt gått förbi puberteten. Genie kunde givetvis icke tala och hon var självfallet även mentalt störd efter denna extrema behandling, varvid hon sattes på ett barnsjukhus för social, psykologisk samt medicinsk behandling, och till detta kan man lägga lingvistisk. Genie ansågs efter diagnostisering ej ha varit mentalt störd nativt utan att hon endast tagit psykisk skada genom det hon åsamkats. Man insåg kvickt att man var tvungen att gå varsamt fram och efterhand som behandlingen toges vid så lärde hon sig att tala, om än rudimentärt - det blev dock mer av ett pidginspråk, d.v.s. grammatiskt simpelt og rudimentärt framfört. Hon talar härefter inte gärna och det sker absolut inte naturligt som hos en normalt uppväxt människa, hon har svårigheter att bilda satser eller att klara grammatiken utan det blir oftast en uppradning av olika ord, och hon lyckas inte ta sig ur detta oavsett hur mycket övning hon gjort. Detta kan man jämföra med vuxna människor som försöker tillägna sig ytterligare ett mål, ordkunskapen kan man alltid lära sig emedans grammatiken är värre att ta till sig efter puberteten, men på grund utav att en normalt uppväxt vuxen människa, medvetet eller omedvetet, redan kan grammatik genom sitt modersmål, så är kunskapsinlärningen inte att mäta sig med vad Genie hade framför sig med ingen bakgrundskunskap alls. I hennes fall blev muren för hög.

  I Genies fall kan man givetvis förklara detta med de extrema uppväxtförhållandena, men i ett annat fall där barnet undkom före pubertetens infallande, så fick det däremot ett helt annat resultat. 6 ½-åriga Isabelle lyckades tillsammans med sin stumma og hjärnskadade mor rymma från sitt fängelse där de hölls fångna i tysthet hos Isabelles morfader. Redan ett og halft år senare kunde Isabelle emellan 1500-2000 ord, dessutom så kunde hon uttala och sammansätta komplexa grammatiska meningar, hvilket är en stor skillnad om vi jämför med Genies fall. Den kritiske kan då påpeka att eftersom Genie inte hade någon mänsklig kontakt så måste hon ha blivit mer psykiskt skadad än Isabelle som ändock hade sin mor närvarande och att detta kunde sitta så djupt hos Genie att en språkinlärning helt enkelt var ett för stort steg som inte ville eller kunde tas. Detta skulle dock inte läkarna på platsen överensstämma med som nämndes, då de diagnosticerade Genie som icke varaktigt mentalt störd. Denna kritikerpunkt hade man kanske lagt viss vikt vid om det inte hade funnits ett kontrahent fall, även om det inte motbevisar att Genie kanske hade blivit för skadad för att kunna lära sig, emotstridigt läkarnas mening, så bör man hålla vägen öppen för alternativa tolkningar. Men man får givetvis inte förglömma att det är individer med egna individuella, medvetna eller omedvetna, psykologiska lösningar på problemet - vissa löser ju sina problem genom inneslutning och ovilja till förändringar och därmed i Genies fall inlärning.

  En tjej som av forskarna blivit benämnd Chelesa föddes döv, i en både teknologiskt, mentalt som avståndsmässigt avlägsen småstad i norra Kalifornien, och blev av läkarna diagnostiserad som psykiskt utvecklingsstörd eller känslomässigt rubbad - ett öde som många döva eller stumma barn i det förgångna har fått genomleva. Familjen trodde ehuru inte på påståendet och uppfostrade henne istället såsom de föreställde sig på ett normalt vis och resultatet blev också en normal kvinna utan några som helst känslomässiga eller neurologiska fel, förutom att hon blev lite blyg, beroende samt bibehållet språklös. Men vid en ålder av 31 år så besökte hon en neurolog som blev förstummad av hennes situation och ditplacerade hörhjälpmedel som gjorde att hon nästan fick en normal hörsel. Hon har därefter lärt sig omkring 2000 ord, gått hos en terapeut för att bli av med blygheten och genom detta även beroendet utav familjen. Hon har härefter erhållit ett jobb och fungerar även normalt i sociala sammanställningar – så länge hon avstår från att öppna munnen och talar, då hon efter flera års övning till trots inte har lyckats att få ihop det grammatiskt, ock kommer antagligen aldrig få.

  Postpubertiell språkinlärning, särledes de grammatiska mönstrena, verkar hopplös men studiet kring detta är beroende av tillgången på misäraktiga förhållanden, så vi får hoppas att vår kunskap kring detta tar få steg framåt.

~

Ovan är ett utdrag från boken Europas tungomål.

Tags: Europas tungomål, språk, språkinlärning, språkförmåga, lingvistik, neurolingvistik, puberteten, int

Multikulturalism

multikulturalism är det naturliga på jorden, det har varit så i alla tider på alla ställen, förutom i små perifiera isolata samhällen, eller skallar

~

Tags: kulturer, multikulturalism, samhällen, realism

Lateralt vänsterhänt

Den mänskliga hjärnan, såsom många andra arters hjärnor, uppvisar i vissa hänseenden en lateralisering emellan olika hjärnhalvor. Detta är inte ett unikt mänskligt fenomen men har antagligen överdrivits i dess varande i den tidigare forskningen då en hel del fenomen är överlapandes. Ävenså så är det en märkbar uppdelning, synlig exempelvis i uppdelningen i dem som äro klart vänster- og högerhänta.

Ungefär 90 % av mänskligheten har sina dominanta språkcentra i vänstra hjärnhalvan och ungefäreligen samma andel är högerhänta, det visar sig att samstämmigheten för vänster hjärnhalva och högerhänthet har en korrelation hos hela 95 % utav alla högerhänta samtidigt som upptill 70 % av alla vänsterhänta likväl haver språkcentrat i vänster hjärnhalva. Hos de flesta är det således den västra hjärnhalvan som sköter snacket emedans den högra verkar ta hand om sådant som är ordlöst såsom ansiktsigenkänning, känslomässiga uttryck samt spatiala förmågor, både människor, gorillor såsom schimpanser har en markant tendens till att bära småbarn på vänster arm.

Men det går ej att framföra några som helst konklusiva teser kring detta förhållande då det finns ju människor som är vänsterhänta eller bådhänta, likväl som det finnes människor som har sina lingvistiska center i höger hjärnhalva. Vissa har ehuru menat att vänsterhänthet är abnormalt, varandes ett resultat utav tidig beskadning utav hjärnan, de flesta ser detta som osannolikt men det är en tes som är svårmotbevisad, särledes då tidiga hjärnskador uppvisar en högre grad utav vänster- eller mixade hänta personer, exempelvis synbart hos mentalt handikappade personer. Beskadningen behöver i alla fall inte ha varit kraftig eller så har hjärnan kunnat reparera de tidiga skadorna självt, varhän spåren utav detta skulle kunna vara vänsterhänthet.

Naturligt så finnes vänsterhänthet hos minst hälften utav de närmast besläktade primatarterna, vissa enskilda individer utav stam schimpanser, gorillor eller andra apor äro kraftigt vänsterhänta emedans lika många är kraftigt högerhänta, likväl förekommer vänsterhäntlighet så vitt vi vetom i alla mänskliga samhällen. Inte sällan haver det även varit kulturellt stigmatiserande i olika former.

Vad avser just primater så finnes det ehuru ingen dylik uppenbar specialisering vad gäller handpreferens för skapning eller nyttjning utav redskap men hos många primater finnes ack en differens i handnyttjning vid lokomotionering eller stödjande, mer markanta hjärnhalveuppdelningar står även att finnas hos exempelvis många fågelarter havandes exempelvis fågelkvittret hänfört till den västra hjärnhalvan, emedans gnagare kan hava högerhalvan för rumslig processering.

Vänsterhänta har mer vänsterhänta avkomlingar än vad högerhänta har, detta bara i biologiska men ej i adoptionella familjer, men ökningen är marginell och om båda föräldrarna är vänsterhänta så är det ungefäreligen hälften av barnen som blir vänsterhänta likväl. Hade det funnits en recessiv gen för vänsterhänthet så hade tu vänsterhänta föräldrar till hundra procent givit vänsterhänthet, nu tror man istället att det finnes en gen som ökar probabiliteten för högerhänthet, men en recessiv allel som håller sig neutral emellan de två sidorna.

Varför det inte finns en gen som konklusivt bestämmer högerhäntlighet i hela populationen förklaras med att en sådan gen antagligen handikappar höger hjärnhalva då det har visat sig att människor som är starkt högerhänta likväl brister i flera andra förmågor, varhän det verkar som om det finns fördelar med att vara svagt högerhänt, emotsatt starkt högerhänta.

~

Taggar: anatomi, hjärna, språkförmåga, hjärnhalvor, lingvistik, neurolingvistik, vänsterhänthet, int

DN, SvD