Kurilernas ursprungsbefolkning
var varken ryssar eller japaner utan kurer, som talade kurilisk ainu.
Kuriliska
öarna / クリル 列島 / Kuriru
Rettō, kur betyder ‘människa’ på ainu, hade en kurisk ainutalandes
befolkning ända upp till och speciellt de större öarna Paramushiru / 幌筵島 / Парамушир / ‘Bredön’ samt
Šumšu / Shumushu / 占守島, / Шумшу og på de sydligaste delarna av Kamtjatka på
kap Lopatka.
När japanerna
fick härskningen över områdena 1875 så fanns det omkring 100 ainuer i de
nordligaste delarna och vad man vet så flyttade de sista individerna till
Kamtjatka, men språket torde dött ut under slutet av 1800-talet. Shumushu
nåddes eljes av kossacker redan under 1700-talet då det är den första ön man
når när man anländer landvägen från Kamtjatka. Ainuerna i regionen
assimilerades antagligen in i ryskan, men de ryska handelsmännen förde även med
sig aleutiska jägare som blandade sig med kurilainuerna och de kan hava
influerat ainuspråket före dess utdagelse.
Källorna för
kurilisk ainu är skrala, men man antar att språket bär lika stora skillnader i
förhållande till de övriga såsom hokkaidoainu gör i förhållande till
sakhalinainu, dessa tu utgör tvenne olika språkkluster.
Ainu var
självaste urpsrungsbefolkningen längs hela de Kurilska öarna och det var först
under 1600-talet som Japan administrativt lade beslag på öriket, efter andra
världskriget övergick öarna till Sovjetunionen och den japanska befolkningen
deporterades, idag bor det runt 17 000 invånare på öarna, några enstaka är att
karaktärisera som ainu, utan ainumål.
~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar