Inom Turkiets gränser är det ej
allenast kurdiskan og zazakiskan som äro iranska språk, mindre allmänt känt är
att det likväl finnes en mindre spillra utav osseter inom det gambla
sultanatet.
Osseterna, med deras ossetiska
tunga, är en modern efterkomling till skyterna og finnes idag i övrigt främst i
Ossetien, både i dagens ryska Nord- som i det quasifria Sydossetien, men sedan
den ryska kolonisationen utav hela det området togs vid under 1700-talet med
fortsättning och utökning utav förtryckeriet under 1800-talet, hvilket ledde
till flera ossetiska uppror, så skedde likväl en relativt omfattande migration
från Ossetien till Osmanien, främst under andra halvan av 1800-talet.
De turkiska osseterna – till
skillnad från de flesta osseterna i de tu Ossetierna – är muselmanska i
samklang med den dominanta kulturen i Osmanien men man utmärker sig ännu intill
denna dag inom den kulturella sfären, primärt genom att man i vissa delar
lyckats bibehålla sina språk.
De flesta osseterna bor idag i
Ankare et Istanbul, men eljes även i 24 mindre orter i centrala og östra
delarna utav Anatolien, deras totala etniska antal bedömes ligga någonstans
emellan 20 000-100 000 personer, där den sistnämnda siffran bär mer trolighet
enligt UNHCR. Huru många som fortfarande talar ossetiska är oklart.
Digoriskan talas ehuru fortfarande i
Bitlis vid Van Gölu, samt i någon ytterligare stad i väst, emedans ironiskan
istället talas i Sarikamis og Erzurum.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar