cit:
det
finns inga tillfredsställande regler för indelningen av substantiv i dessa två
kategorier, n-genus (en kvinna, kvinnan; en
tjej, tjejen) och t-genus (ett syskon, syskonet;
ett rike, riket).
Detta
grammatiska genus brukas kallas en nedärvd, inneboende egenskap hos
substantiven.
Inget
i substantivens grundform säger att till exempel bi, fall, hus, sto, kök
och tal är t-ord, eller att by, vall, mus, bro, lök och dal
ska vara n-ord. Dessutom finns det en del substantiv som kan vara både n-
och t-ord, med eller utan betydelseskillnad.
~
det finns t-genus
det finns n-genus
de ses ofta som
olika,
de hålls ofta
åtskillda
men egentligen är det
inte så klart,
de kan sammanblandas,
speciellt om
inskränkt socialisering ej skett
eller mottas bort
en del kan även va
både och
gemytligt är det ock
~
Bergman, Bo, “Att
förse och förgrysa sig över knäckebrödsbältet”, i Sydsvenskan, 6 januari
2008 s. B18.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar