Något fredligt ‘ursamhälle’ var det ehuru ej, även om det även finnes vissa nutida romantiker som vill tro detta, det finns lingvistiska bevis för motsatsen och vi har sanskritens pur, helleniskans polis ock litauiskans pilis, alla anspelandes på någon slags fortifierad bosättning, ofta på hög höjd, hvilket ju är normalia. En militär organisation är någonting man måste hava för detta och det borde alltså finnas representerat, hvilket det även gör men först gör vi en återblick i klanen.En ledare för den sociala organisationen ansåg man vara nödvändig och ‘klanledare’ finner vi i ordet *weik-potis, hvilket har kunnat frambringats med hjälp av bland annat det avestiska vispaitis samt litauiskans viespats. En ledare för hushållet fanns även det i formen av en *dems-potis där *dom- är hushållet, familjen.Om denna klanledare osså stod för det militära ledarskapet är dock icke känt, men ord för den militära organisationen finns ock. Protoindoeuropeiskans *teutā- har givit persiskans toda ‘mobb, pöbel’ och har ändrat betydelse till det mer generella ‘folk’ i oskiskans tuoto, fornlettiskans tauta, forniriskans túath, gotiskans þiuda, fornhögtyskans diota varifrån deutsch som tysk kommer ifrån, samt möjligtvis hettiternas tuzzi-, hvilket betyder ‘här’, men även illyriskans Teutana ‘drottning’.
~
Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar