Boningar hos indoeuropéerna

Hur människorna bodde är en ganska intressant fråga utifrån hvilket sorts samhälle dessa levde i och vi kan här finna likheter med de slutsatser som drogs tidigare angående ett klansystem, man bör dock uppmärksamma att man ju inte haver en aning om gränsdragningarna emellan de olika samhällsfunktionerna som utvinnes från ord då ju flera ord i princip kan nyttjas simultant.

  Besläktade ord har man kunnat härleda från protoindoeuropeiskans *w(e)ik’- som har någonting med ‘hus’, ‘by’ eller ‘klan’ att skaffa, helleniskans (w)oikos, latinets vicus, gotiskans weihs samt indiskans ord för ‘klan’ vis-. Man kan alltså utifrån detta anta att man bodde i klungor av små byar där man var sammanlänkade familje- eller klanvis. Hus heter *dōm och finnes exempelvis i armeniskan tun, sanskritens dáma eller som ses i latinets domus och man hade antagligen dubbeldörrar, hvilket man kan konkludera kring att orden för dörr nästan alltid kommer i pluralis.

~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.

Pizza

noi napoletani ammë ‘nventatë ‘a pizza

‘e caratteristiche culinarie e sustanzionale suje

e cunzigliata d’‘e nutrizioniste,

‘e quale ‘a cunzideranne

na pparte d’‘a dieta

mediterranea

~

DN, DN

Polisen, pöblen, samt klanen hos indoeuropéerna

Något fredligt ‘ursamhälle’ var det ehuru ej, även om det även finnes vissa nutida romantiker som vill tro detta, det finns lingvistiska bevis för motsatsen och vi har sanskritens pur, helleniskans polis ock litauiskans pilis, alla anspelandes på någon slags fortifierad bosättning, ofta på hög höjd, hvilket ju är normalia. En militär organisation är någonting man måste hava för detta och det borde alltså finnas representerat, hvilket det även gör men först gör vi en återblick i klanen.

  En ledare för den sociala organisationen ansåg man vara nödvändig och ‘klanledare’ finner vi i ordet *weik-potis, hvilket har kunnat frambringats med hjälp av bland annat det avestiska vispaitis samt litauiskans viespats. En ledare för hushållet fanns även det i formen av en *dems-potis där *dom- är hushållet, familjen.

  Om denna klanledare osså stod för det militära ledarskapet är dock icke känt, men ord för den militära organisationen finns ock. Protoindoeuropeiskans *teutā- har givit persiskans toda ‘mobb, pöbel’ och har ändrat betydelse till det mer generella ‘folk’ i oskiskans tuoto, fornlettiskans tauta, forniriskans túath, gotiskans þiuda, fornhögtyskans diota varifrån deutsch som tysk kommer ifrån, samt möjligtvis hettiternas tuzzi-, hvilket betyder ‘här’, men även illyriskans Teutana ‘drottning’.

~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.

Kasternas färger hos indoeuropeiska folk

Det indoeuropeiska samhällets kastindelning kanske kan skönjas utifrån den indiska samhällsstratifieringen men man har även ansett att man kan knyta olika färger till de trenne olika klasserna. På dagen för de romerska festligheterna vid nyåret så hade man på Campus Martius vid Equirria ett race med stridsvagnar, ett spel som säges ha grundlagts av Romulus själv, inte helt olikt de indiska vājapeyaspelen. Enligt traditionen var deltagarna indelade i tre stammar og deras färger var röd, vit samt grön precis som den moderna staten Italiens färger, samt förövrigt även Frankrikes, Nederländernas, Norges, Íslands, Storbritanniens och USA’s om man tager hänsyn till den vanliga grön/blå-växlingen där vitt står för prästeklassen, rött för krigarkasten og grön/blå för de övriga. Även Éires samt Indiens flaggor kan här nämnas.

~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.