2012-12-14

Substratspråk i förhållande till indoeuropeiskt urhem



Ett annat synsätt och en annan utgångspunkt har de som arbetar utifrån substratspråken till de olika indoeuropeiska målen. Man tänker sig att när protoindoeuropéerna började migrera så måste de ha stött på andra folk på vägen, och risken är stor att de indoeuropeiska målen skulle ha fått ta emot influenser från de inhemska målen. Bland annat så diskuteras ljudinfluenser. Som vi senare kommom att se så ju längre västerut i Europa vi kommer, speciellt i södra delen, desto fler preindoeuropeiska mål finnes det, eller rättare sagt desto längre hava de klarat sig så att vi vetom om att de har varit in existens då havandes detta dokumenterat - baskiskan finnes ju som enda ickeindoeuropeiska språk kvar, i den delen utav Europa, än idag. Och teorin går då ut på att där de indoeuropeiska språken är mest arkaiska samt inte har utomindoeuropeiska influenser där har vi vårt urhem. Men det finns självskrivna problem med denna sorts analys då vissa äldre språk kännom vi bara i den äldre formen, till exempel hettitiskan, emedan vissa nutida språk ej ens har blivit skriftspråk förrän under förra århundradet eller till og med dött ut innan de hunnit bli skriftspråk - det är självklart att ett språk som är 3000 år, eller mer, äldre än det andra uppvisar mer arkaiska tecken. Just litauiska finnes ej belagt förrän 1515, men det uppvisar något av ett extremt arkaiskt system och det kuliga är att litauiskan kan uppvisa liknande böjningar som sanskriten fastän sanskriten finns belagt nära 3000 jeeran före litauiskan. Och just denna arkaism hos litauiskan har fått många att tro att just östra Baltikum är protoindoeuropéernas hemland. Bara för att litauiskan har bibehållit ett arkaiskt system så innebär det dock icke att urhemmet var beläget här, utan det kan enbart betyda att protolitauerna var duktiga på att integrera och assimilera den befolkning som redan fanns i området, alternativt att ingen inhemsk befolkning fanns - varken den keltiska eller den anglonordamerikanska indianbefolkningen haver lyckats infiltrera ockupationsmakternas tungomål i någon nämnvärd grad och det finnes ingen anledning till att tro att dessa är några undantag - historien återupprepar sig faktiskt även om det sker i annan skepnad.


















~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar