Kartveliskan i förhållande till indoeuropeiskan

Den kartveliska familjen, innehållandes bland annat georgiskan, har av vissa kunnats utskönjas som en besläktad språkfamilj. Cirka 20 ord har man funnit i protokartveliskan som kan ha någon slags knytning till indoeuropeiskan, men i övrigt så bygger teorin på grammatiska samt fonetiska likheter och vissa menar att det finnes ett genetiskt samband långt bak i tiden där historien har raderat ut alla, eller nästan alla, spår. Man menar att det finns vissa fonetiska strukturer, både i protoindoeuropeiskan och i de kaukasiska målen, som inte finnes i några andra språkfamiljer, hvilket enligt vissa skulle tyda på att protoindoeuropéernas urhem skulle ligga i Kaukasus till följd utav dessa areallingvistiska omständigheter.

~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.

Altaiskan i förhållande till Indoeuropeiskan

Det finns även enstaka som vill koppla indoeuropeiskan till den altaiska gruppen, ock då speciellt den turkiska gruppen, men det finnes egentligen inga reella bevis för detta förutom vissa fåtaliga kopplingar emellan turkiskan samt tokhariskan, exempelvis turkiskans öküz komparerat med B-tokhariskans okso, hvilket på svenska blir ‘oxe’. Men förutom teorin om att protoindoeuropéerna skulle bebott Himalaya eller östra Stillahavskusten så finnes det inget som knyter protoindoeuropéerna så långt österut som protoaltaernas urhem som oftast beläggs till Altaiområdet. Att kontakter funnits med just tokharerna kan ju ha geografiska förklaringar.

~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.

Austronesiska i förhållande till Indoeuropeiskan

En av de mest osannolika teorierna, om man inte ser det som en del i prototellusianska, är att indoeuropeiskan skulle hava ett genetiskt band med austronesiskan och detta haver vissa kommit fram till genom ordkomparation - man har dock lyckats framtrolla vissa slående likheter, men man skall ehuru ta i beaktande att slumpen kan göra sitt också. Protoaustroneserna antas vanligtvis ha sitt urhem på den malajiska halvön, alternativt Taïwan, hvilket ger ett visst avstånd till ett förmodat protoindoeuropeiskt sådant.

~

Ett mindre utdrag från min bok Europas tungomål.

Substratspråk i förhållande till indoeuropeiskt urhem

Ett annat synsätt och en annan utgångspunkt har de som arbetar utifrån substratspråken till de olika indoeuropeiska målen. Man tänker sig att när protoindoeuropéerna började migrera så måste de ha stött på andra folk på vägen, och risken är stor att de indoeuropeiska målen skulle ha fått ta emot influenser från de inhemska målen. Bland annat så diskuteras ljudinfluenser. Som vi senare kommom att se så ju längre västerut i Europa vi kommer, speciellt i södra delen, desto fler preindoeuropeiska mål finnes det, eller rättare sagt desto längre hava de klarat sig så att vi vetom om att de har varit in existens då havandes detta dokumenterat - baskiskan finnes ju som enda ickeindoeuropeiska språk kvar, i den delen utav Europa, än idag. Och teorin går då ut på att där de indoeuropeiska språken är mest arkaiska samt inte har utomindoeuropeiska influenser där har vi vårt urhem. Men det finns självskrivna problem med denna sorts analys då vissa äldre språk kännom vi bara i den äldre formen, till exempel hettitiskan, emedan vissa nutida språk ej ens har blivit skriftspråk förrän under förra århundradet eller till og med dött ut innan de hunnit bli skriftspråk - det är självklart att ett språk som är 3000 år, eller mer, äldre än det andra uppvisar mer arkaiska tecken. Just litauiska finnes ej belagt förrän 1515, men det uppvisar något av ett extremt arkaiskt system och det kuliga är att litauiskan kan uppvisa liknande böjningar som sanskriten fastän sanskriten finns belagt nära 3000 jeeran före litauiskan. Och just denna arkaism hos litauiskan har fått många att tro att just östra Baltikum är protoindoeuropéernas hemland. Bara för att litauiskan har bibehållit ett arkaiskt system så innebär det dock icke att urhemmet var beläget här, utan det kan enbart betyda att protolitauerna var duktiga på att integrera och assimilera den befolkning som redan fanns i området, alternativt att ingen inhemsk befolkning fanns - varken den keltiska eller den anglonordamerikanska indianbefolkningen haver lyckats infiltrera ockupationsmakternas tungomål i någon nämnvärd grad och det finnes ingen anledning till att tro att dessa är några undantag - historien återupprepar sig faktiskt även om det sker i annan skepnad.

~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.

Den indoeuropeiska problematiken

Än så länge är det ‘indoeuropeiska problemet’ inte löst då ingen ännu har kommi fram till någon teori som har fått genomslag i hela eller ens stora delar av forskarvärlden, olika splittrande teser finnes såsom havandets ovan något splittrat förtäljts. Men utifrån det genomgådda materialet så kan man nog utgå utifrån att Mellanöstern, europeiska Medelhavsområdet, åtminstone centrala og västra, Balkan, exkluderat Hellas enligt de flesta, äro uteslutna, och självklart så kan man utesluta teorier som anses väldigt osannolika, hvilket Västeuropa får anses vara, även Nordpolen, Nordafrika, Himālaya, västra Stillahavskusten, med mera. Mest sannolikt verkar nordvästkaspiska området i vid mening vara, men med mycket stor osäkerhet – bland annat så är de arkeologiska bevisen oförekommande. Man kan till exempel i förvirringens namn åberopa A. H. Sayce som mycket väl klargjorde detta för över hundra jēran sedan.

1880

This Aryan family of speech was of Asiatic origin.

1890

This Aryan family of speech was of European origin.

1927

So far as my examination of the facts has gone it has led me to the conviction that it was in Asia Minor that the Indo-European languages developed.

~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.

Kurgantesen – Det Indoeuropeiska Urhemmet

  

Till skillnad från Renfrew ovan så framför många oftast en mer imperialistisk spridning av de indoeuropeiska folken og språken genom erövring samt kolonisering og därmed behärskning. Nedan illustreras den allra vanligaste samt antagningsvis den mest trovärdigaste Urheimat- samt migrationsbilden av indoeuropéernas rörelser i enlighet med den s.k. Kurgantesen.

~

Ett mindre utdrag från boken Europas tungomål.

Arier - Arisk rasologi

I samklang till ovanstående teseri så kan det även vara intressant att nämna att angående termen ‘arier’ så har man missuppfattat denna gravt. Iran, eller Īrān, samt arier, självbenämningen utav både forniranier såsom fornindoarier, har samma ursprung och termen arier kan åtminstone knytas till i sanskriten förekommande termer exempelvis árani som betyder ‘utländsk’ eller ‘långt ifrån’, āryà-, hvilket betyder ‘snäll’ samt ‘gentleman’, men som egentligen betyder ‘en som tar emot främling’, då är man s.a.s. en snäll gentleman, Aryamá är även gudomen för gästfrihet, hettitiskans ara- betyder ‘vän’, arawa ‘fri’, lykiskans arus betyder ‘medborgare’, forniriskans aire ‘nobel, fri’, < Ériu,  et.c. - det verkar således såsom om de sentida germanocentriska ‘högrestående’ arier missuppfattat innebörden och därmed icke applicerat en riktig arisk politik, d.v.s. en generös invandringspolitik.

~

Ett utdrag från boken Europas tungomål.

SvD, SvD