Jiddisch i Danmark - De danska judarna

De ashkenaziska judarna anlände som invandrare under slutet av 1600-talet og den första dylika kommuniteten grundades 1684 i Köpenhamn. Hundra år senare fanns det ungefär 1600 judar i Danmark och de fick utstå allehanda förtryckande åtgärder, under en kort period år 1782 var de till och med tvungna att gå på lutheransk mässa.

Under adertonhundratalet lättades detta upp och judar fick bland annat läsa på universitet, köpa fastigheter, grunda skolor eller gå med i skrån, men samtidigt så skedde antisemitiska upplopp år 1819 under flera månader utan polisiära ingrepp. Hursomhelst lyftes det judiska kulturella livet upp under århundradet, bland annat grundades tidningen Politiken utav en judedansk, mixäktenskapen ökade likväl.

I kölvattnet utav Kishinevpogromen, rysso-japanska kriget samt de många ryska revolutionerna, så fick Danmark en inflytt om 3000 östjudar, år 1920 stängde Danmark gränsen för vidare immigration.

Under den tyska ockupationen fick danskjudarna veta i förväg när deportationsbeslutet togs varvid över 7200 kunde fly till Sverige, ofta med danskars hjälp, emedans allena totalt 464 judar infångades samt deporterades, av dessa mördades 52.

Idag finns det tvenne verksamma synagoger, båda i Köpenhamn. Även det högtyska målet jidiš talas utav en del utav Danmarks 6000 judar.

~

+ Europas tungomål

Judarna i Artsakh / Nagorno-Karabakh

Nagorno-Karabakh har aldrig haft någon större judisk befolkning och den nuvarande äro i större grad härkommandes från askhenaziska invandringsgrupper som anlänt sedan Ryssland helt tog över området från 1828 och framöver genom den sovjetiska epoken. De har ofta flyttat från deras hemländer med anledning utav förtryck och har i Nagorno-Karabakh erhållit en fristad med upplevd tidigare tolerans men i och med stigmatiseringen i området så eskalerar etnocentreringen och idag kvarstår måhänt endast 30 judar, eller yids som de föraktfullt kallas.

De talar indoeuropeisk–germansk-högtyskans jiddisch traditionellt men i övrigt törhända främst –slavisk-östslaviskans ryska.

De flesta har begett sig vidare till Israël, hvilket de även ofta uppmanats att göra av gemene man.

~

+ Europas tungomål

A schprach

אַ שפּראַך איז אַ דיאַלעקט מיט אַן אַרמיי און פֿלאָט
A schprach iz a dijalekt mit an armej un a flot
-Max Weinreich, Jivo-bleter, 1945

בילד שיין

קראַסאַוויצע

בייַ מיר ביסט דו שיין

מיר מיט קומ

~

Führer Reinfeldt – ein alter cocker

FRA ist loch in kop

fershtay? tu fershtinkiner

Ikh hob dir in drerd

schmuck

~

לשון הקודש

~

Språk i Belgien, i Europas tungomål - Info

De språk som gås igenom i förhållande till konungariket Belgien i boken Europas tungomål äro sydnederländska, eller flamländska, eller mer uppdelat korrektligen i västflamländska, östflamländska, ghentiska, brabantiska, som uppdelas i ett väst-, öst- og sydbrabantiska, plus marols, samt limburgska, franska, standardtyska, luxemburgskan, ripuriska, västjiddisch og östjiddisch, vallonskan eller då östvallonska, namuroiska, vallopicardiska, vallolorränska, picardiska, champenoiska, gaumäsiska, grekiska, ryska, samt turkiska.

~

= Europas tungomål

Argumentum ad Baculum

alleen in de nacht

onder mijn voeten

die grote stilte

~

LeTerme Kyoka

van lang geleden

Byzantijnse resten

hoe smaakt de koffie?

~

Italikernas invandring till Italien

Om vi nu återgåom till den italiska gruppen när vi nu havom berört undantagen från denna, så finnes det ingen forskarsämja om när italikerna gjorde sitt inträdde i historien på den italiska halvön, men många av dagens forskare anser att det bör havandes skett cirka 1500 f.kr.
  Latinare samt falisker var de som troligen först kommo över Alperna enligt vissa, men det skall också påtalas att ej ens detta är säkert och det kan mycket väl vara så att de kommo över Adriatiska havet eller att båda transportsvägarna hava förekommit i olika omgångar samt av olika folk, att språgen divergerats på italisk mark. Det finns ingen consensus i frågan och vad som nedskrivs i en skrift som denna måste vid opartiskhet emellan teorierna laborera lite emellan dem och inte enbart hänfalla åt enbart en av dem - ambivalensen som verkligen finnes bör framställas istället för att enfaldigt framföra en teori utan att egentligen åberopa riktiga belägg för denne. I princip så vete man ej hvilka som kommo först eller när de komme, huru de kom samt exakt varifrån de kommit. Successivt läre det ha skett i hvilket fall.

= Europas tungomål