2015-11-01

Ryska inuiter på Diomedeöarna


Ryssland, som hyser både en aleutisk såsom yukisk befolkning, har även, eller haft, en inuitisk medels språket inupiaq.

Inupiaq / Inupiatun / Iñupiak är nämeligen ursprungsbefolkningens språk på Diomedeöarna / Oстрова Диомида vars två huvudöar delas utav USA og Ryssland sedan det amerikanska köpet utav Alaska skedde år 1867. Internationella datumlinjen går även här emellan de tu varvid det alltid skiljer omkring 20 timmar dem emellan, sundet dem emellan är dogh enbart fyra kilometer.

Öarna upptäcktes av européer antagligen 1648 men det är osäkert om det var dessa öar, eljes var det dansken Vitus Bering som fann dem år 1728, år 1732 hamnade de på en rysk karta og 1867 delades öarna som senare kommo att delas av Järnridån.

Den inuitiska befolkningen på Imaqliq / Stora Diomede flyttades till Tjuktien efter andra världskriget då de hade kontakt med den amerikanska befolkningen på Ignaluk / Lilla Diomede, idag har vissa dock återvänt.

På den amerikanska ön bor 170 inupiater, i norra og nordvästra Alaska åtfinnes det totalt 15 700 inupiat, varav runt 2100 talar tungomålet. Den variant som talades på Imaqliq ingår i en grupp som benämns beringska som innehaver Diomedemålen, Wales, og King Island-språken inom de såkallade Seward Peninsula Inupiaq, som även innehåller grupperingen qawiaraq.

Inupiaq är genom sin inuitiska koppling mer relaterad till grönländskan än vad den är till naboliggandes sibirisk yupik. Språket finnes i skrift ock Inupiatfolket haver det enda stamägda colleget i Alaska, Ilisagvik college i den norrönaste staden i USA, Barrow. I USA hava de likväl lyckats bibehålla mycket av sin gamla kultur, hvilket ju tyvärr ej är särledes vanligt bland dessa arktiska kolonialdrabbade folk.

Huru många som finnes i Ryssland, eller hur många som återflyttat till Imaqliq är oklart, ännu mer utifall de talar iñupiaq. I annat fall finns det 170 iñupiat på ön jämte.












~