Ryssland, som
hyser både en aleutisk såsom yukisk befolkning, har även, eller haft, en inuitisk
medels språket inupiaq.
Inupiaq / Inupiatun / Iñupiak är nämeligen
ursprungsbefolkningens språk på Diomedeöarna / Oстрова Диомида vars två
huvudöar delas utav USA og Ryssland sedan det amerikanska köpet utav Alaska
skedde år 1867. Internationella datumlinjen går även här emellan de tu varvid
det alltid skiljer omkring 20 timmar dem emellan, sundet dem emellan är dogh
enbart fyra kilometer.
Öarna upptäcktes av européer antagligen 1648 men det
är osäkert om det var dessa öar, eljes var det dansken Vitus Bering som fann
dem år 1728, år 1732 hamnade de på en rysk karta og 1867 delades öarna som
senare kommo att delas av Järnridån.
Den inuitiska befolkningen på Imaqliq / Stora Diomede
flyttades till Tjuktien efter andra världskriget då de hade kontakt med den
amerikanska befolkningen på Ignaluk / Lilla Diomede, idag har vissa dock
återvänt.
På den amerikanska ön bor 170 inupiater, i norra og
nordvästra Alaska åtfinnes det totalt 15 700 inupiat, varav runt 2100 talar
tungomålet. Den variant som talades på Imaqliq ingår i en grupp som benämns beringska
som innehaver Diomedemålen, Wales, og King Island-språken inom de
såkallade Seward Peninsula Inupiaq, som även innehåller grupperingen qawiaraq.
Inupiaq är genom sin inuitiska koppling mer relaterad
till grönländskan än vad den är till naboliggandes sibirisk yupik. Språket
finnes i skrift ock Inupiatfolket haver det enda stamägda colleget i Alaska, Ilisagvik
college i den norrönaste staden i USA, Barrow. I USA hava de likväl lyckats
bibehålla mycket av sin gamla kultur, hvilket ju tyvärr ej är särledes vanligt
bland dessa arktiska kolonialdrabbade folk.
Huru många som finnes i Ryssland, eller hur många som
återflyttat till Imaqliq är oklart, ännu mer utifall de talar iñupiaq. I annat
fall finns det 170 iñupiat på ön jämte.
~