De
ashkenaziska judarna anlände som invandrare under slutet av 1600-talet og den
första dylika kommuniteten grundades 1684 i Köpenhamn. Hundra år senare fanns det
ungefär 1600 judar i Danmark och de fick utstå allehanda förtryckande åtgärder,
under en kort period år 1782 var de till och med tvungna att gå på lutheransk
mässa.
Under
adertonhundratalet lättades detta upp och judar fick bland annat läsa på
universitet, köpa fastigheter, grunda skolor eller gå med i skrån, men
samtidigt så skedde antisemitiska upplopp år 1819 under flera månader utan
polisiära ingrepp. Hursomhelst lyftes det judiska kulturella livet upp under
århundradet, bland annat grundades tidningen Politiken utav en
judedansk, mixäktenskapen ökade likväl.
I kölvattnet
utav Kishinevpogromen, rysso-japanska kriget samt de många ryska
revolutionerna, så fick Danmark en inflytt om 3000 östjudar, år 1920 stängde
Danmark gränsen för vidare immigration.
Under den
tyska ockupationen fick danskjudarna veta i förväg när deportationsbeslutet
togs varvid över 7200 kunde fly till Sverige, ofta med danskars hjälp, emedans
allena totalt 464 judar infångades samt deporterades, av dessa mördades 52.
Idag finns
det tvenne verksamma synagoger, båda i Köpenhamn. Även det högtyska målet jidiš
talas utav en del utav Danmarks 6000 judar.
~