Sámit, Sápmelaš, lappar, skridfinnar – Samiska etnonymer

Samerna benämner sig själva esomoftast som Sámit eller Sápmelaš og det haver föreslagits att termen är relaterad med finskans Suomi samt Häme, det sistnämnda finskans ord för Tavastland, samt att dessa tillsammans äro kognater till baltiskans *žēmē ‘land’ som gått via protosamiskans og protofinskans *šämä.

Den andra termen som oftare tidigare nyttjades lapp men som nu ses som derrogativ utav flertalet samer är utav oklart ursprung, en vanlig tes är att det har med de karaktäristiska lappkläderna att skaffa, som har samma funktion som tartanen hos skottarna, men troligare är att det finnes samhörighet med finskans lape som betyder ‘perifierin’ samt åsyftandes alla människor, inte bara samer, som bodde på det vilda viset, d.v.s. naturmänniskor, och det finnes även en tes att det helt enkelt betyder vilde, exempelvis ser man redan i Saxo Grammaticus att det bara är de skogslevande samerna som benämns som lappar emedans sjösamerna benämns som fennier.

Här seom vi även en äldre vanligt nyttjad term för samerna, d.v.s. finne eller skridfinnar emedans finnarna själva uppe i Norrland kallades kväner. Finnar i Lappland i Finland benämner sig dessutom som lappilainen emedans termen för samerna är lappalainen, det sistnämnda är dessutom där ett vanligt efternamn.

~

+ Europas tungomål

Sydsamiska språken

Sydsamiskan, eller åarjelh-saemien giele, avskiljer starkt från övrig samiska og indelas oftast enligt följande: jämtlannsamiska, västerbottensamiska, eller vilhelminasamiska, samt umesamiska där den sistnämnda kanske har 10 åldriga talare i livet men där revitalisering försöks göras, i Norge är språkformen allaredan avdagad.

Umesamiskan finge ett kraftigt nedfall i antalet talare under 1800-talet när dess skogssamiska befolkning assimilerades in till svenskan, idag finnes det runt 1000 etniska umesamer, runt 10 kan således tala språket.

Hela spektrat av sydsamiska har måhända runt fem-sex hundra talare, berikat medels en ny ordbok nyligen, i en befolkning utav omkring 2000, utspridda på ett ganska stort geografiskt område. Skillnaderna emellan sydsamiska og nordsamiska kan jämföras  med de som finnes emellan svenska samt isländska, där sydsamiskan är mer arkaisk i grammatik og ordförråd.

Sydsamiskan är starkt utrotningshotad og talas främst utav de äldre, änskönt en viss prestigeökning kan skönjas på senare tid för språket, ånyo finnes tillikt barn som växer upp med språket som grund.

~